Om Kärleksfull vänlighet

Idag vill jag dela några ord om kärleksfull vänlighet – metta – en av de mest grundläggande och förvandlande kvaliteter vi kan odla som människor.

Inom buddhistisk tradition ingår metta i de fyra brahmavihāras, ofta översatt till engelska “The four immeasurables”. Dessa är Loving kindness, compassion, joy och equanimity.  De beskrivs inte som ideal vi ska leva upp till, utan som träningsbara förmågor – naturliga potentialer i det mänskliga hjärtat.

Jag har läst Christina Feldmans bok Boundless Heart och hon påminner oss om något avgörande: 

Metta är inte en känsla. Det är en intention.
En intention att inte skada.
Att önska väl.
Att möta livet med vänlighet snarare än motstånd.

Kärleksfull vänlighet - LOVING KINDNESS - handlar inte om att alltid känna värme eller att gilla allt och alla. Den handlar om en villighet att inte vända sig bort. Även när irritation, rädsla eller dömande tankar uppstår, kan vi välja att möta ögonblicket utan fientlighet. På så sätt blir metta ett motgift mot aversion – både inåt och utåt.

Denna väg börjar ofta där det är som svårast: i relationen till oss själva.
Många av oss bär på en lågmäld men ständig självkritik – krav, skam eller känslan av att inte vara tillräckliga. Feldman skriver att vi ofta blir flytande i självkritik  långt innan vi lär oss vänlighetens språk gentemot oss själva.

Att praktisera metta för sig själv är därför inte själviskt, utan grundläggande. Det är en tillåtelse att vara människa. Att få växa i sin egen takt. Att vila från självdömande. Ett hjärta som ständigt kämpar mot sig självt har svårt att vara öppet mot andra.

Rumi skriver:
“Såret är platsen där ljuset tränger in.”
När vi möter våra sårbara delar med vänlighet – trötthet, rädsla, inre kritik – öppnas en dörr till läkning. Kärleksfull vänlighet bjuder oss att stanna kvar, att låta ljuset nå även det som känns svårt.

Från denna grund kan cirkeln vidgas.
Vi kan önska väl för dem vi älskar, för neutrala människor vi möter i vardagen, och så småningom även för dem som utmanar oss. Inte genom att tvinga fram positiva känslor, utan genom att avstå från att nära bitterhet och separation. Kanske räcker det med en ärlig viskning:
“Må du ha det bra – även om jag just nu har svårt för dig.”

Metta är inte begränsad till meditation. Den lever i vardagens små ögonblick:
i pausen innan vi svarar,
i tonen vi använder mot oss själva,
i förmågan att se rädsla bakom ilska,
i påminnelsen om att varje människa bär en historia vi inte känner.

När kärleksfull vänlighet fördjupas blir hjärtat mer gränslöst – inte utan gränser, men utan snålhet i sin omsorg. Buddha liknade ett hjärta fyllt av metta vid en öppen himmel: vidsträckt och oförmögen att hålla fast vid agg.

Livet blir inte perfekt.
Men relationen till livet blir klokare.
Vi reagerar mindre och responderar mer.
Vi finner mjukhet där vi tidigare har använt vårt försvar.

Christina Feldman kallar kärleksfull vänlighet för hjärtats stilla revolution.
Varje gång vi väljer vänlighet framför hårdhet deltar vi i den.

Detta är livets arbete.
Och det är arbetet i detta ögonblick.

Må vi ha modet att möta oss själva och varandra med kärleksfull vänlighet.
Och må den vänligheten få ringa vidare – stilla, tålmodigt – till alla varelser.

Kramar Lena

Här finns även en guidad meditation på samma tema.